Klagomuren (Hybris, 2011)
Första gången jag hörde Jonathan Johansson var för tre år sedan då han framträdde live för bloggen PSL. I videoklippet därifrån spelar han nylonsträngad gitarr uppbackad av bl a orgel, klarinett och xylofon. Vid en jämförelse med hans syntmättade debut En hand i himlen överraskar det mig fortfarande hur bra han är även i en akustisk sättning. Faktum är att jag också gärna vill spegla hans senaste album Klagomuren i just denna inspelning, eftersom det blir så tydligt hur hans låtar grundar sig mer i musikalisk känslighet än i strikt genretillhörighet.
Trots sina ofta repetitiva melodier och rytmer trampar Klagomuren aldrig vatten utan är hela tiden på väg att upptäcka något nytt. Inte sällan samsas en syntetisk ljudfond med gitarrer eller andra akustiska inslag som tillsammans med den svävande sången skapar en förvånansvärt organisk helhetskänsla. Hans inkännande och lätt svulstiga fraseringar berör oavbrutet och påminner inte så lite om en skånsk Mauro Scocco (vågar man hoppas på att omnämnandet av Seven Eleven i avslutande Min ljusaste röst är en blinkning åt just det hållet?). Johanssons språkliga talang imponerar också stort och till skillnad från många andra artister med lyriska ambitioner hittar sången en bättre plats i mixen här än vad som ofta är fallet. Orden ligger alltid tillgängliga för lyssnaren att ta del av men dominerar inte ljudbilden helt, textens tyngd blir snarare större med hjälp av musikens kraft. Den överhängande känslan av förlorade chanser och hopp om en snart infriad längtan blir som tydligast på Centrum, såväl Klagomurens bästa låt som Johanssons starkaste stund hittills. Det vill inte säga lite.
På ett liknande sätt som den inte helt obesläktade debuten av James Blake eller den betydligt mer avlägsna kusinen Deserter's Songs av Mercury Rev blandar Klagomuren en kylslagen upprymdhet med en suggestiv intimitet. Allt, absolut allt, talar för att skivan kommer att bli en betydande del av vad som kommer att ackompanjera min kommande vinter.
- Thomas Jonsson
Innan vi faller (akustisk version för PSL, 2008)
Centrum (från Klagomuren, 2011)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar